Kan du bevisa det? – åberopsbörda och bevisbörda i upphandlingsmål
Kopplingen mellan exploateringsavtal och LOU – Vad gäller vid utbyggnad av kommunala anläggningar?
Försvars- och säkerhetsmarknaden är en mycket speciell marknad i flera avseenden. Ett antal intressen gör sig gällande som inte har samma relevans beträffande annan upphandling, såsom skydd för känslig information och upprätthållande av nationell säkerhet. Det kan vara svårt att förena dessa starka och viktiga intressen med de strikta förfaranderegler på det klassiska upphandlingsområdet som tidigare gällt för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. En konsekvens härav har varit att många EU-medlemsstater har undantagit upphandling på försvars- och säkerhetområdet från EU-fördragen och upphandlingsregleringen med stöd av artikel 346 i EUF-fördraget1. Artikeln ger under vissa villkor medlemsstaterna möjlighet till undantag från EU-fördragen med hänsyn till sina väsentliga säkerhetsintressen. Enligt EU-kommissionens uppfattning undantogs tidigare ”nästan per automatik” upphandling av militär utrustning från EU:s upphandlingsreglering.2 EU-direktivet om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS-direktivet) antogs den 13 juli 2009.3 Med LUFS-direktivet som grund trädde den svenska lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) i kraft den 1 november 2011. Tillämpningsområdet omfattar försvarsupphandlingar (såsom upphandling av militär utrustning och tjänster avsedda för militära syften), men också andra upphandlingar av varor, byggentreprenader och tjänster av ”känslig karaktär”.4
Volym: no 4
Sida: s. 241
År: 2017