Barriers to small business preference programs under EU Law
Arbetsrättsliga villkor i offentliga kontrakt: Vad är möjligt och vad är lämpligt?
Den civilrättsliga skadeståndsdelen har fått en alltmer framträdande plats inom den i övrigt förvaltningsrättsliga regleringen av upphandlingsrätten. Utöver att få till stånd överprövning av tilldelningsbeslut, har därmed kraven på ekonomisk kompensation från förbigångna leverantörer kommit i fokus. I denna tidskrifts premiärnummer, för två år sedan, fick jag äran att publicera den allra första artikeln, vilken handlade om just skadeståndsfrågorna. Min ambition var att åstadkomma en analysmodell – med olika differentierade frågor (I)–(II), (1)–(3) och underavdelningarna (a)–(d) – som kunde tjäna såväl teoretisk diskussion som praktisk problemlösning; vidare gick jag igenom HD:s praxis, varvid modellens frågeställningar fick demonstrera mångfalden av olika spörsmål – och därigenom motverka den förenklande idén, att det skulle finnas en och samma skadeståndsfråga att besvara, för alla varierande fallsituationer. I artikeln uppmärksammades
både positiva utvecklingstendenser (avseende erkännandet av olika ansvarssituationer och ersättningsposter) och några dysfunktionella företeelser (avseende risker för desavouerande av skadeståndsmöjligheterna genom avbruten upphandling, då överprövning visat att myndigheten begått ett ärendehanteringsfel); ett annat tema som berördes, var förhållandet mellan formella regelöverträdelser och materiella skadeståndsvärderingar.
Volym: no 2
Sida: s. 99
År: 2016