När globaliseringen möter den offentliga upphandlingen UrT 2024 nr 4 s. 259
Sanktionerna mot Ryssland och Belarus UrT 2024 nr 4 s. 287
Vid tidpunkten då 2014 års klassiska upphandlingsdirektiv genomfördes i svensk rätt i nuvarande lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) var begrepp som ”arbetslivskriminalitet”, ”välfärdsbrott” och ”den kriminella ekonomin” ännu inte lanserade. Det kan möjligen vara en anledning till att lagstiftaren, vid det tillfället, valde att inte utnyttja samtliga de möjligheter som direktiven faktiskt ger vad gäller kontroll i leverantörskedjor och att kunna byta ut även företag längre ner i leverantörskedjan om dessa belastas av uteslutningsgrunder.
I dag är läget dock ett annat och som regeringen adresserar i den senaste budgetpropositionen medför brister i leverantörskontroll och avtalsuppföljning att det möjliggörs för oseriösa och kriminella leverantörer att delta i och vinna offentliga upphandlingar. Denna artikel kommer att närmare analysera vilka möjligheter upphandlande myndigheter har vad gäller kontroll i leverantörskedjor och även att kunna agera när det upptäcks att det finns uteslutningsgrunder som träffar företag vars kapacitet åberopats (nedan stödföretag) och underleverantörer i en vidare bemärkelse.
Utgångspunkten för artikeln kommer vara artikel 63.1 och artikel 71 i upphandlingsdirektivet i relation till 14 kap. 7 § och 17 kap. 6-7 §§ LOU. Av utrymmesskäl begränsas artikeln till LOU, men i vissa fall kommenteras skillnader i relation till andra upphandlingslagar.
Fredrik Rogö
PDF: Du måste vara inloggad för att visa detta dokument
Volym: 4
Sida: 273
År: 2024