Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen UrT 2024 nr 4 s. 337
De senaste årens kriser och allvarliga händelser i vår omvärld har medfört en del huvudbry för våra lagstiftande församlingar såväl som för Europeiska unionen (EU) som för våra nationella lagstiftare. Med lite perspektiv på Covid-19-pandemin konstaterar jag att mycket gott föll ut av de unionsgemensamma åtgärderna (covidintyg, gemensamma vaccinupphandlingar etcetera). Samtidigt väcktes flera nya frågeställningar i samband med att den inre marknadens funktionssätt prövades och påverkades på olika sätt. Flera länder såsom exempelvis Frankrike hävdade konstitutionell nödrätt vilket påverkade den fria rörelsen av både varor och tjänster under Covid-19-pandemins mest kritiska skeenden. Effekten blev bland annat att flera medlemsstater fick störningar i sina försörjningskedjor av varor, men också störningar i leveranser av tjänster då flera gränser stängdes med hänsyn till smittorisken. Ur ett svenskt perspektiv påverkades exempelvis leveranser av skyddsutrustning till vård och omsorgsverksamheter såväl som brist på personal inom exempelvis livsmedelssektorn, bygg- och anläggningsbranschen och inom logistiksektorn.
Så tidigt som i oktober 2020 poängterade Europeiska rådet (rådet) att EU behövde dra lärdomar av både hanteringen och de regulatoriska perspektiv som uppkommit under pandemin första fas. Europeiska kommissionen (kommissionen) inledde ett arbete med att analysera förutsättningarna för att på både kort och längre sikt stärka EU:s inre marknad och beakta den problematik som uppkommit med exempelvis beroenden till, och störningar i, den globala handeln.
I retroperspektiv kan nu konstateras att utvecklingen gick från att hantera effekterna en unionsgemensam hälso- och sjukvårdskris som på många sätt påverkade unionens funktionalitet och försörjning, till att behöva beakta flera parallella kriser och ett krig i vårt direkta närområde. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 skakade EU:s grundvalar och ett nytt yttre hot hamnade i fokus. Under invasionens första månader initierade kommissionen flera parallella åtgärder i syfte att bland annat stänga ute Ryssland och Belarus från EU:s inre marknad. Åtgärderna har bestått av bland annat sanktionspaket mot aktuella länder såväl som åtgärder som ska beaktas vid offentlig upphandling. I takt med det pågående krigets utveckling har ytterligare sanktionspaket tillkommit.
En hel del vatten rann säkert under flera broar, men i september 2022 överlämnade kommissionen ett förslag till ett unionsgemensamt ramverk för att skapa förutsättningar för att säkerställa att gränsöverskridande handel fortsatt skulle kunna fortleva under kriser och allvarliga händelser som påverkar unionens grundläggande funktionalitet. Rådet antog en allmän riktlinje den 6 juni 2023 och parlamentet och rådet nådde en provisorisk överenskommelse den 1 februari 2024. Ett av resultaten av förhandlingarna var en ändring av förordningens namn. Initialt kallades initiativet Single market emergency instrument (SMEI) men har under processens gång stöpts om till Internal Market Emergency and Resilience Act (IMERA).
Niklaz Kling
PDF: Du måste vara inloggad för att visa detta dokument
Volym: 4
Sida: 349
År: 2024