Utländska subventioner och leveranskedjor UrT 2024 nr 4 s. 305

Offentlig upphandling står för en betydande del EU:s budget och kan vara en nyckel till att nå olika typer av politiska mål, utöver att säkerställa att organisationen får den vara eller tjänst som efterfrågas. EU:s upphandlingsregler påverkar mer än 250 000 offentliga aktörer och uppskattas ibland till den ofattbara summan av 2 000 miljarder euro per år eller 14 procent av EU:s BNP. I Sverige uppskattas offentlig upphandling år 2022 utgöra 18 procent av BNP.

EU:s upphandlingsregler återfinns i de upphandlingsdirektiv som genomförs i exempelvis lagen (2016:1145) om offentliga upphandling (LOU). Det upphandlingsrättsliga regelverket utvecklas i takt med EU-samarbetet såväl till sitt omfång som när det gäller de EU-rättsliga målen som ligger till grund för olika bestämmelser. EU:s upphandlingsregler har dock fortfarande sin kärna i de inre marknadsreglerna där reglernas roll är att säkerställa att leverantörer från EU:s medlemsstater har möjlighet att konkurrera om offentliga kontrakt i hela EU.

EU:s upphandlingsregler underlättar även för medlemsstaterna att bidra till andra målsättningar än konkurrens och fri rörlighet på den inre marknaden. Exempelvis innehåller upphandlingsreglerna bestämmelser som möjliggör att hänsyn tas till andra syften än ekonomiska, såsom hållbarhetsmål och näringslivets innovationsförmåga. EU-lagstiftning om offentlig upphandling finns även i annan lagstiftning (så kallad sektorslagstiftning). Genom sektorslagstiftning kommer även andra politikområden in och påverkar hur upphandlingar ska genomföras i såväl Sverige som i övriga medlemsstater.

Offentlig upphandling är en förutsättning för att en stor del av den samhällsviktiga verksamheten i Sverige ska fungera. För att säkerställa att leveranserna till offentlig sektor även fungerar i en krissituation eller att upphandlingen kan verka för andra politiska mål, såsom att motverka barnarbete eller miljöskadlig verksamhet, måste upphandlare även kunna utvärdera anbudsgivarnas leveranskedjor. Det är nödvändigt såväl för att det ska gå att utvärdera inköpets robusthet i händelse av kris som för att bedöma hur inköpet förhåller sig till EU:s hållbarhetsmål.

Leveranskedjan kan dock även ha betydelse för vilka leverantörer som upphandlaren får tilldela avtalet till utifrån handels- eller konkurrenspolitiska skäl. Förordningen om snedvridande utländska subventioner är ett exempel på det sistnämnda även om förordningen i förlängningen sannolikt även kan bidra till ökad robusthet vid konflikter med länder utanför EU.

Magnus Lindbäck

PDF: Du måste vara inloggad för att visa detta dokument
Volym: 4
Sida: 305
År: 2024