Tvistlösning avseende offentliga kontrakt – skiljeförfarande hos SCC eller allmän domstol? 2025 nr 2 s. 79

En offentlig aktör, A, vill förbättra infrastrukturen i Sverige genom att anlägga en tunnel genom ett berg. Efter att en upphandlingsprocess har genomförts tecknas ett kontrakt mellan A och den upphandlade parten, B, som sedan vinner laga kraft. När B påbörjar byggnationen av tunneln visar det sig att berget har en annan sammansättning än väntat. Till följd av detta uppstår en tvist mellan A och B angående de kostnader och tidsfördröjningar som förändringen medför. Det rör sig alltså om en kommersiell tvist kopplad till ett upphandlat kontrakt, och inte en överprövning av upphandlingen. Hur en sådan här situation bör förebyggas och behandlas kommer att adresseras i det följande.

Den offentliga sektorn i Sverige tillhandahåller samhällskritiska tjänster och funktioner, men utgör också en betydelsefull aktör i näringslivet. Offentliga inköp bidrar till cirka en sjättedel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), vilket motsvarar nästan 900 miljarder kronor. Även på EU-nivå utgör offentliga upphandlingar en viktig del av ekonomin och bidrar med mer än 16 procent av EU:s BNP. Likt andra typer av samarbeten är det inte ovanligt att meningsskiljaktigheter kan uppstå mellan parter som A och B. Exempel på sektorer där tvister om offentliga kontrakt förekommer är transport-, energi-, fastighets- och tekniksektorn.

Om parterna inte själva lyckas lösa sin motsättning får tvistlösningsklausulen i det aktuella kontraktet stor betydelse. Eftersom upphandlingslagstiftningen innebär vissa begränsningar i möjligheterna att göra efterföljande ändringar i offentliga kontrakt, är det viktigt att den upphandlande organisationen redan i upphandlingsskedet reflekterar över lämplig tvistlösningsmetod. Om inget annat har avtalats kommer tvisten att prövas av allmän domstol, där det, till skillnad från överprövningar vid förvaltningsrätt, inte finns något krav på skyndsamhet vid tvister om offentliga kontrakt. Därtill har inflödet av brottmål med häktade gärningspersoner ökat, vilka i allmän domstol prioriteras över kommersiella tvistemål.

Som alternativ till allmän domstol kan parterna i tvistlösningsklausulen hänvisa eventuella tvister om det offentliga kontraktet till avgörande genom skiljedom. Skiljeförfaranden karaktäriseras av att vara en snabb och flexibel process som avgörs av specialiserade skiljedomare med spetskompetens inom det juridiska området och branschen som tvisten avser. I likhet med allmän domstol kan parterna i ett skiljeförfarande få ett slutligt och verkställbart avgörande av sin tvist. Det är vanligt att ett skiljeförfarande administreras av ett så kallat skiljedomsinstitut. I Sverige är SCC Skiljedomsinstitut (SCC) det institut som används för kommersiella tvister. SCC anses vara ett av de främsta skiljedomsinstituten i världen.

I oktober år 2024 publicerade SCC en rapport (Rapporten), i vilken mål som rörde avtalstvister avseende offentliga kontrakt hos SCC jämfördes med motsvarande mål i allmän domstol. Rapporten omfattade 31 mål hos SCC och 39 mål i allmän domstol som avslutats under åren 2013 till 2023. Syftet med den här artikeln är att, med utgångspunkt i Rapporten, utreda och bidra med kunskap om vilka faktorer offentliga aktörer bör beakta vid valet av tvistlösningsmetod i offentliga kontrakt. Artikeln inleds med en översiktlig genomgång av skiljeförfaranden som tvistlösningsmetod och närmare om SCC:s tvistlösningsmetoder. Därefter följer en analys av tidsåtgång beroende på om tvisten hanteras hos SCC eller i allmän domstol. Entreprenadtvister och förlikning behandlas särskilt. Avslutningsvis sammanfattas och kommenteras slutsatserna från respektive avsnitt.

Madeleine Thörn, Max Bodin

PDF: Du måste vara inloggad för att visa detta dokument
Volym: 2
Sida: 79
År: 2025