Sveriges genomförande av jävsreglerna i 2014 års LOU- och LUF-direktiv

År 2014 antog EU tre nya upphandlingsdirektiv, varav LOU- och LUF-direktiven utgjorde två av dem. En av utgångspunkterna med antagandet var att främja sunda förhållanden vid offentlig upphandling, till följd av det infördes bestämmelser om bl.a. jäv.1 För att genomföra direktiven antogs i Sverige år 2017 nya upphandlingslagar, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). De nya lagarna saknar fulltäckande jävsbestämmelser men lagstiftaren anser att det kompenseras med bestämmelser i kommunallagen (2017:725) (KL) och förvaltningslagen (2017:700) (FL). Problemet med en sådan hänvisning är dock att dessa regelverk inte kan tillämpas på alla upphandlingsorganisationer. Vissa kommunala och statliga bolag som omfattas av upphandlingsskyldigheten i LOU, samt vissa privata bolag som omfattas av LUF, faller utanför dessa bestämmelser vilket påverkar rättssäkerheten. Ett ytterligare problem med lagstiftarens hänvisning till FL och KL är att jävsreglerna där endast tar sikte på jäv hos de upphandlande myndigheterna. Eventuellt jäv hos andra aktörer i upphandlingsförfarandet, såsom leverantörer, faller också utanför vilket innebär att regleringen ser olika ut beroende på typ av jäv.