Public Defence Procuement in Denmark UrT 2024 no 2 s. 37
Defence and Security Procurement in Finland UrT 2024 no 2 p. 49
Uppbyggnaden av ett svenskt robust totalförsvar kräver upphandlingar på en ny nivå. Sveriges budget för dessa utgifter ökar, vilket leder till fler upphandlingar.
Lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) är den mest högaktuella upphandlingslagstiftningen. I och med att alltfler upphandlande myndigheter och enheter behöver verkställa känsliga upphandlingar och då medvetenheten om behovet av säkerhetsskydd har blivit högre, förutser vi ett utbrett behov av att verkställa upphandlingar enligt LUFS.
Enligt ingressen till det bakomliggande direktivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS-direktivet), är en europeisk marknad för försvarsmateriel en grundläggande förutsättning för att genomföra EU:s säkerhets- och försvarspolitik. Detta definieras också som del av syftet med regelverket. Direktivet gäller i princip alla kontrakt för upphandling av krigsmateriel, arbeten och tjänster samt alla känsliga inköp med ett säkerhetssyfte som inbegriper sekretessbelagd information.
LUFS är ett verktyg som skapar förutsättningar för upphandlande myndigheter och enheter att upphandla sådant som är känsligt för en nations säkerhetsintressen på olika sätt. LUFS innehåller – till skillnad från övriga lagar på upphandlingsområdet – regler om informationssäkerhet, försörjningstrygghet och underentreprenad. Det är fritt att välja förhandlat förfarande med föregående annonsering utan särskild motivering. Definitionen av hur undantaget från annonseringsplikt på grund av tekniska skäl kan användas är något tydligare och ramavtal kan ingås för en period om sju år.
LUFS börjar dock bli några år gammal. Samtliga övriga lagar på upphandlingsområdet är nyare. Kommissionen ska verkställa regelbunden utvärdering för att verifiera om marknaden för försvarsutrustning fungerar på ett öppet, tydligt och konkurrenskraftigt sätt, samt påverkan på marknaden. Regelverket har vid utvärdering ansetts ändamålsenligt. De utmaningar som förelegat har snarast hänförts till bristande införlivning i några av EU:s medlemsstater. Trots detta är det en intressant fråga när vi kan förvänta oss ett nytt LUFS-direktiv, sedermera en ny svensk lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Vid utformningen av ett sådant nytt direktiv, inställer sig också frågan vilka regler som vi skulle önska ändras och kompletteras.
Under år 2024 har Sverige gått med i Nato. Efter många års allt närmare samarbete med Nato och anpassningar av det svenska försvaret till de standarder och funktioner som gäller i Nato, är vi sedan den 7 mars fullvärdiga medlemmar. Svenska lagändringar i upphandlingsregelverket har inte ansett nödvändiga med anledning av anslutandet, men under ansökningsprocessen till Nato gavs Försvarsmakten och Försvarets Materielverk (“FMV”) en större befogenhet att fatta beslut om undantag från LUFS.
Charlotte Brunlid
PDF: Du måste vara inloggad för att visa detta dokument
Volym: 1
Sida: 37
År: 2024