Rättsliga begränsningar av myndigheters fria skön – från ett EU-rättsligt och svenskt perspektiv

innebär dock inte att de står fria från lagen. Det finns flera konstitutionella och förvaltningsrättsliga principer som begränsar myndigheters handlingsutrymme, inte minst vid beslutsfattande som innebär myndighetsutövande mot enskild. Frågan om myndigheters fria skön får ytterligare en dimension inom de delar av förvaltningen som faller inom EU-rättens tillämpningsområde. Myndigheters handlingsutrymme både styrs och begränsas då även av EU-rättsliga källor. Den teleologiska tolkningsmetod som ofta tillämpas inom EU-rätten, regler ska tolkas så att dess ändamålsenliga verkan, effet utile¸ kan uppnås, samtidigt som EU-rättsliga principer om legalitet och förutsägbarhet begränsar möjliga tolkningsalternativ. Frågan aktualiseras inte minst vid genomförande av EU-rätten inom EU:s inre marknadsrätt. EU-rättens icke-harmoniserade regelverk för fri rörlighet innebär att svenska regler och åtgärder ska bedömas utifrån vaga och övergripande principer om lika tillträde till marknaden. Även inom den harmoniserade delen av regelverket lämnar sekundärlagstiftningen inte sällan ett visst utrymme för nationella myndigheter att fatta beslut. Ett sådant område är upphandlingsrätten, där upphandlande enheter har stor frihet att välja vad som ska upphandlas. Detta rättsområde står dock inte i fokus för artikeln, trots namnet på den tidskrift där den publiceras. Snarare avses traditionella myndighetsbeslut i ärenden om tillstånd, dispens från krav, erkännande av utländska kvalitetskontroller, etc., beslut som ofta utgör en förutsättning för att ett företag ska kunna agera på den inre marknaden.