Kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling
Nuvarande bestämmelser om offentlig upphandling Det finns i dag inga bestämmelser om jäv eller s.k. self-cleaning i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Vad gäller bestämmelserna om self-cleaning saknas sådana helt i den svenska lagstiftningen. Bestämmelser om jäv återfinns i 11 § förvaltningslagen (1986:223) (FL) och i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen (1991:900) (KL). Där finns bestämmelser som reglerar i vilka fall en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. I första hand omfattar reglerna personer som är beslutande eller föredragande, men även den som medverkat genom att upprätta ett förslag till beslut, men sedan inte deltar vid den slutliga handläggningen, omfattas. Det finns ett antal upphandlande myndigheter som inte omfattas av bestämmelserna vare sig i FL eller i KL, varför regleringen av jäv i offentliga upphandlingar innehåller stora brister. Som exempel kan nämnas statliga och kommunala bolag och privata upphandlande enheter inom försörjningssektorerna. Bestämmelserna i FL och KL reglerar vidare endast jäv hos de upphandlande myndigheterna, inte jäv som kan förekomma hos leverantörerna. Eftersom jäv inte i sig utgör ett brott i BrB, är det endast möjligt att angripa jävsförhållanden straffrättsligt om de uppfyller kriterierna för andra regleringar i BrB, t.ex. för tjänstefel, bedrägeri eller trolöshet mot huvudman. Dessa bestämmelser kräver dock att besluten utgör myndighetsutövning för att kunna angripas rättsligt. Offentlig upphandling anses dock inte utgöra myndighetsutövning. Det är därför inte möjligt att utkräva ansvar för tjänstefel av en offentliganställd som varit jävig i ett upphandlingsärende.