Välkommen till Upphandlingsrättslig Tidskrift!

Försvarsupphandlingar – Norden och USA!

Det hetaste inom offentlig upphandling just nu – förutom Jens Nylander så klart – är försvarsupphandlingar. Invasionen av Ukraina kan bara beskrivas som rena vitamininjektionen i det utmärglade, bortglömda, svenska försvaret och boasten för inköpsavdelningarna måste ha varit som julafton mitt i sommaren. I all yra gäller det att inte hamna snett och börja göra direktupphandlingar för stora belopp eftersom det plötsligt blivit så bråttom med all införskaffning. Fullt förståeligt i och för sig, från beställning till leverans kan det gå flera år, men desto viktigare att försvarets anskaffningar hamnar hos seriösa leverantörer som klarar av att leverera på dessa omfattande kontrakt.

Till sin hjälp har upphandlarna bestämmelserna i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) och möjligheten till undantag från konkurrensutsättning i artikel 346 i EUF-fördraget. LUFS bygger till stor del på EU-direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet. Direktivet är tillämpligt i all EU:s medlemsstater, men även i EFTA-länderna (Norge, Island och Lichtenstein) tack vare EES-avtalet. Det innebär att i stora drag har samtliga av dessa länder en lagstiftning om försvarsupphandlingar som är densamma. Direktivet ger emellertid staterna en viss möjlighet att välja om och hur vissa av bestämmelser ska utformas, vilket innebär att lagstiftningarna i de olika staterna kan skiljas sig åt. Det är därför vi har valt att i detta nummer presentera fyra olika artiklar som beskriver just försvarsupphandlingarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Artiklarna en introduktion till de olika staternas regelverk. För att kunna utföra benchmarking publicerar vi även en artikel om amerikansk försvarsupphandling. UrT har tidigare publicerat en artikel om möjligheterna till undantag i artikel 346 (Sundstrand, Andrea, Artikel 346, EU:s försvarsupphandlingar och EU-domstolen, UrT 2023 s. 1). Med dessa artiklar hoppas vi på UrT ha kunnat bidra till att det miljardregn som nu faller över FMV och försvaret används på ett sätt så att vi skattebetalare får ut det mesta för våra skattemedel samtidigt som alla intresserade leverantörer får en chans att vara med och konkurrera om kontrakten.

Konkurrensverket har publicerat ett förslag till ställningstagande om kraven på ändrings- och optionsklausuler i LOU i förhållande till ÄTA-bestämmelserna i AB 04 och ett förslag till ställningstagande om kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument. Det förstnämnda har väckt mest debatt (upprördhet!), eftersom verket menar att möjligheterna till ändringar av kontrakt i AB 04 inte överensstämmer med ändringsbestämmelserna avseende offentliga kontrakt i 17 kap. LOU. Konkurrensverket har absolut rätt och att branschen hojtar om att bestämmelserna i 17 kap. LOU innebär orimliga begränsningar löser inga problem. Det gör ju å andra sidan inte verkets ställningstagande heller, så what’s the point? Hade det inte varit bättre att tillsammans med branschen arbeta fram en lösning (för de finns)? Jag är i största allmänhet kritisk till att Konkurrensverket publicerar ställningstaganden eftersom jag anser att verket låser fast sig vid yttranden som kanske inte alltid är så välunderbyggda och som inte tar några som helst hänsyn till en framtida utveckling i rättspraxis. Verket borde ta ledning av Regeringskansliet, som helt slutat att försöka förklara EU-lagstiftningen i förarbetena till de svenska genomförandena av EU-direktiv eftersom den hade fel alltför ofta.

En annan viktig nyhet är att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) den 18 april 2024 ställt en upphandlingsrättslig fråga till EU-domstolen. Genom förhandsavgörandet vill HFD få klarlagt de närmare förutsättningarna för att en ändring av mindre värde i ett tidigare upphandlat ramavtal ska anses föranleda en skyldighet att vidta ett nytt upphandlingsförfarande på den grunden att ramavtalets övergripande karaktär ändras. Målnr hos HFD är 2752-23, målnr hos EU-domstolen är C-282/24.

UrT har valt att stödja Svenska Djurambulansen som bildades år 2008.
Föreningens vision är att bli Sveriges mest erkända sjuktransport för djur, och att främja djurs trygghet, hälsa och minska onödigt lidande genom en säker och professionell transport till rätt instans. Läs mer på https://www.svenskadjurambulansen.se.

Nu ser vi fram emot en underbar sommar!

Andrea Sundstrand